Archive for Samverkan

Att resa tillsammans med andra

Ibland blir det inte som det först var tänkt. Vi skulle redan ha kommit fram till målet för resan men livet kom emellan. Som det ska. Ett kort stopp för återhämtning och några baljor te senare är nu är jag tillbaka för att lotsa er vidare. För vi ska nå Torsby innan snön gör marken vit och innan gatorna i centrum fylls av trikåklädda skidåkare med tunnelseende. Det lovar jag er.

Hur var det nu? Visst hade vi tackat oss själva för att vi hade lagt de där timmarna på att få fram en ordentlig riskanalys den där sensommardagen då alla andra verkade sluta tidigare än er för att skynda hem till grillen och det förmarinerade köttet? Den riskanalys som gjorde att den annalkande krisen avvärjdes med några extra varv i rondellen och räddade ert projekt.

Bra, då drar vi vidare.

Om ni inte reflekterat över det innan så blev krisen i rondellen en viktig påminnelse om att ni reser tillsammans med andra. Att ni ju har valt att resa tillsammans med andra. Att varje mil ni tillryggalägger tillsammans görs i gemenskap. Att varje val som ska göras under resans gång ska ske i samförstånd. Att varje mål ni når och de effekter som er resa för med sig delas av er allihop. Att er allians är er samlade styrka.

Men som alla allianser så kommer den också att sättas på prov, flera gånger, under resans alla mil. Som till exempel när den majestätiska Kungsängsbron skymtar utanför bilfönstret och er medpassagerare får svindel inför uppgiften att nå Torsby och genast vill ringa hem och kolla om det verkligen var en så bra idé att sätta sig i en bil mot Torsby med er andra. Eller när anrika golfklubben Bro Hof närmare sig på vänster sida och en av era medresenärer lockas av andra spännande rundor än de som komma skall under er gemensamma resa, ja då är det dags att påminna hela sällskapet om kärna till varför ni gett er ut tillsammans och vad ni har åtagit er att gemensamt slutföra.

Rollfördelningen, eller om ni så vill ansvarsfördelningen, mellan er är därför inget som ni ska se lätt på. Den kommer att göra er resa så mycket lättare. Se därför till att snabbt som ögat, gärna innan bilen rullat ut ifrån parkeringen, att ta reda på vad det är som lockar med resan till Torsby hos var och en av er. Då menar jag inte den diskussion som ni hade när ni listade smarta mål och skrev byråkratisk text utan den diskussion som tenderar vara lite mer informell, men o så viktig, och som snarare sker vid kaffeautomaten i korridoren än vid ett konferensbord.

Det handlar om incitamenten till varför just ni ska företa resan tillsammans, för var och en av er. När ni klurat ut vad de är för just den här resan, och diskuterat er fram till att de är rimliga så kan ni använda det när ni fördelar uppgifterna mellan er. Alla kan ju inte hålla i ratten samtidigt. Alla kan inte läsa varsin karta. Alla kan inte ansvara för att ni får de stopp för att sträcka på benen som ni behöver för att komma fram glada till målet vid sjön Frykens norra strand.

Nej, utse en chaufför. Gör någon ansvarig för godiset (det ska ju räcka hela vägen fram, alternativt fyllas på där det utbudet är som bäst), gör någon ansvarig för spellistorna och sätt någon på att se till att ni inte missar den där luriga avfarten i Örebro.

Se till alla får säga sitt om vad de helst vill ansvara för, men handla med allvar. Om man finner ära i sitt uppdrag blir det så mycket bättre. En tydlig rollfördelning skapar trivsel och trivsel gör det så mycket lättare. Se till att ha trevligt medan ni reser, vad ni än gör. Det binder er samman och det som binder er samman som ett team återspeglas också i de resultat som ni når. Win, win, win som de säger i vår bransch.

Anländ nu Örebro som ett mer fulländat team och ta nu er tid att stanna upp. Det är dags för delsummering.

 

 

 

Posted in EU, Nätverk, Projektutveckling, Resor, Samverkan | Leave a comment

Ett par extra varv i rondellen

Kistas torn syns i bilens backspegel, det blev inget stopp, inget extra uttag av pengar. Ni kom vidare och styrde er kosa norrut. Men i ärlighetens namn så var det väl inte fullt så enkelt. Det blev faktiskt ett par extra varv i rondellen innan ni kunde köra vidare.

Tvivel, oro och osäkerhet inför vad ni ska åstadkomma tillsammans kan dyka upp när som helst under resan och drabba även den bäste planeraren. Då är det klokast att stanna upp, lägga en volt och ta några extra varv runt i rondellen för att redan ut oklarheter. Utan att tappa allt för mycket fart.

Problem är till för att lösas. Och det är i dessa lägen som ni har nytta av den där riskanalysen som ni knåpade ihop en onsdagskväll nere i stan, medan höstlöven virvlade utanför caféfönstret. Inte minst av en väl genomförd riskanalys. Det är den som säger er att de extra varven i rondellen är ett måste och vad ni vinner på det. Genom att vila i analysen, vet ni att det inte finns någon anledning till panik, varven utgör istället en del av resan, en del av mödan som kommer göra det hela värt det i slutet när ni står där och blickar ut över frykens norra ände med den rykande korvbrickan i handen.

Inget projekt är starkare än sin svagaste riskanalys, eller nått. Genom riskanalysen kan ni inte bara vårda er vänskap, er allians i bilen, utan även vårda er idé. Det är där ni listat alla tänkbara hinder som ni kan stöta på på er resa och redan innan ni gett er av bestämt vem som bär ansvaret för att lösa dem, en efter en.

På vår resa till Torsby finns det ett antal uppenbara hinder, lockelser, och klurigheter. De listar man ganska snabbt. Men de oväntade hindren kanske man behöver en extra påfyllning av tekannan för att kunna spåna fram. Så att även de kan tas med i beräkningarna. De extra tebladen kommer att vara värt det. För er idé, er resa ska ju bli verklighet.

Det är den värd. Det är ni värda.

Ta de extra varven i rondellen om ni känner att ni måste.

Men kom ihåg att inte släppa på gasen. Det är framåt ni ska.

Eller hur?

Fortsätt mot Torsby.

Posted in Nätverk, Projekt, Projektutveckling, Resor, Samverkan | Leave a comment

Höstens första..

Och jag gillart!

Det blev ett långt sommaruppehåll men nu när himlen är underbart hög, morgontimmarna dimmiga och raggsockorna återigen pryder mina fötter är det dags att bjuda på lite projektinspiration här på Fabric of Minds, FOM.

Huvudet är fullt av idéer, nya planer och projekt som vill bli verklighet. Än är inget riktigt färdigt men jag lovar att berätta mer när pusselbitarna väl fallit på plats.

Om jag kan hålla mig tills dess…

Under tiden så kan väl du fundera på vad du skulle vilja läsa mer om här.

Spåna fritt.

Tveka inte att berätta att du gillar svulstiga diagram över hur Interreg-medlen fördelas och gärna ser fler av dem här eller att du vill ha ha tips om på hur man får med projektparter från en mindre ort i Lettland.

Eller vad vet jag, det kanske är dags att reda ur hur i hela världen man får till en riskanalys värd namnet eller berätta för er hur varmt jag tycker att ni ska hålla era delmål?

Utmana mig.

Posted in Fabric Of Minds, Interreg, Lettland, Projektutveckling, Samverkan, Tips | Leave a comment

13 sätt att misslyckas med ett projekt

Då så, då har det blivit dags att ta tag i det här med projektutveckling.

För mig handlar det inte bara om att skapa projekt med allt dess innehåll, de många målen, de inspirerande syftena och resultaten, utan för mig är projektutveckling mycket mer, det är en ständigt pågående process. Från den där sekunden då idén för projektet föds, tills det att det sista utvärderingsmötet är slut och mappen är arkiverad, pågår utveckling av projektet. I vissa fall pågår den även efter att projektet har stoppats in i ett låst skåp och alla bullarna är uppätna.

För att lyckas med ett projekt menar jag att det krävs ett kontinuerligt engagemang för idén och att man inte ser det som en sträcka från a till b som ska avklaras, utan att man älskar delmålen och ger dem den uppskattning som de förtjänar. För det är de som gör hela projektet. Du kanske har gissat att jag är ute och far efter den gamla devisen: att det inte är målet som är viktigast utan resan dit.

När man ska ut och resa så brukar de flesta av oss samla på oss en del goda råd om vilka restauranger och sevärdheter som man bör besöka. Men man brukar också få höra vad man inte bör göra. Allt från mer specifika råd om vilka hotell som ligger i anslutning till bullriga vägar, vilka restauranger som har snobbig personal och vart man absolut inte kan finna en bankomat, till mer handfasta råd såsom tappa inte passet, drick inte vattnet, undvik svarttaxi osv.

Samma sak gäller för projekt. Det finns hur många bra tips som helst på hur ett framgångsrikt projekt bör se ut, och jag tänkte självklart dela med mig av flera dem här på bloggen, men varför inte börja med se efter vad du inte bör göra på er gemensamma resa.

Så håll till godo. Här kommer 13 sätt som garanterar er en jobbig resa.

Där har ni det. Rätt och slätt. (klicka på bilden så blir den större) Insamlade under flertalet år i samband med att jag jobbat med rådgivning och bedömning av projekt men också sammanställda med inspiration från de otaliga kloka ord som skrivits inom ämnet projektledning. Fast där brukar som sagt fokus ligga på vad som bör göras, inte på vad som stjälper dig.

Var och ett av dessa kan enskilt göra så att projekt misslyckas med att nå dit du önskar. Så mitt råd är att du försöker hålla dig borta från farorna så gott det går. Vissa är lättare än andra att värja sig mot men det är allt för ofta som projekt har flera av dessa att slåss mot på sin resa.

Men hur gör man då? Följ mig framöver så ska jag försöka bena ut the dos and dont’s. Ett steg i taget.

Vi börjar med att grotta ned oss i vikten av att sätta sitt projekt i dess rätta sammanhang, dess kontext. Håll utkik här så ses vi framöver.

 

 

Posted in Projektutveckling, Samverkan | Leave a comment

Paus

Source: lcfelisa.tumblr.com via Heather on Pinterest

De där februariförkylningarna de kan sitta i de. Nu är vi i alla fall friska hela familjen, vilket är tur för nu lämnar vi nässprayens februari och det eviga snöandet och drar till varmare breddgrader.

Med sand mellan tårna tänkte drömma mig bort, skissa på en ny logga som kan komma att innehålla djur samt fila på en liten serie för er, om hur man säkert misslyckas med sitt projekt. Det finns ju så många som ger råd om hur man skapar ett framgångsrikt projekt så jag tänkte – varför inte börja i andra änden och ge er tips på vad som gör att projekt hamnar i papperskorgen. Så sagt och gjort en lite miniserie ska det bli.

Men tills dess, må väl och håll ut vänner, våren kommer snart.

Posted in Fabric Of Minds, Samverkan | Leave a comment

Trendiga Östersjön

Tidigare i veckan kom Företag & Framtids nyhetsbrev och denna gång handlade det om oss. Eller ja, kanske inte just oss utan snarare om östersjöregionen. Det är nämligen så att östersjöregionen just nu är hett, iaf enligt trendspanarna.

Det är här det händer.

Som ni alla vet så har eurozonen det lite tufft just och i tider av ekonomisk instabilitet i Europa så framstår de nordiska länderna som framgångsländer. Ingen har väl missat att The Economist, i sitt senaste nummer, hyllar de nordiska länderna för hur de har hanterat den ekonomiska krisen och kallar dem för – The Next Supermodel. Vi toppar de flesta globala rankinglistor från konkurrenskraft till välbefinnande och beskrivs som framgångsrika i det vi företar oss.

Samma månad slog ÖB, Sverker Göranson, fast att Sveriges försvar är svagt och att vi bara skulle kunna försvara oss någon vecka, vilket i sin tur satte fokus på Östersjöns ekonomiska och strategiska betydelse, och öppnade för förnyade diskussioner om Gotlands möjligheter till att försvara sig ifall någonting skulle hända. I de gotländska tidningarna kunde man läsa om behovet av att nytt luftvärnssystem på Gotland och det hela kändes lite otäckt.

Som tredje punkt lyfter Företag & Framtid fram Stockholms universitets satsning på ett nytt Östersjöcentrum för forskning om tillståndet hos Östersjöns miljö.

Nyhetsbrevet avslutas med en fjärde och sista punkt, nämligen det gränsöverskridande brobyggande samarbetet inom östersjöregionen och hur detta samarbete bidrar till att skapa en gemensam (östersjö)identitet.

Ser ni mönstret?

Kasta om områdena lite grann så får ni de fyra områdena i EU:s strategi för Östersjöregionen 2012, miljö, ekonomi, kultur/identitet och säkerhet. Jag skriver 2012, för nästa vecka väntas en reviderad version av handlingsplanen publiceras på EUSBSR hemsida. Spännande värre, men jag gissar att vi fortfarande kommer att återfinna dessa fyra områden, på ett eller annat sätt.

Ha en skön helg allesammans så ses vi nästa vecka.

 

Posted in EUSBSR, Östersjöregionen, Samverkan, Trender | Leave a comment

Ett väldigt litet kylskåp.

Min vän Kathrin i ett skönt vardagsstilleben. The Baltic Times och ett proppfullt kök.

 

Stort som min resväska och med ett omisskännligt brummande ljud stod det där – kylskåpet. Det skåp som skulle komma att bli orsaken till stor frustration hos en brokig skara studenter som alla kommit till Riga för att studera de baltiska ländernas väg mot ett EU-medlemskap. Det här är berättelsen om en svensk, en est, två litauer, fem tyskar och ett väldigt litet kylskåp.

Året var 2002. Asfalten dallrade av sommarhettan och de flesta verkade ha flytt stan för ett svalkande dopp i Jurmala. Men kvar i stan fanns ett gäng utbytesstudenter som alla sprang runt med kartor i händerna i jakten på sina föreläsningssalar, de skönaste pubarna och de bästa mataffärerna. Mat ja – även om vi var där för att plugga så kom den första tiden att handla om just mat.

Det lilla kylskåpet i studentkorridorens kök blev snabbt fyllt av allsköns godsaker. Tyskarnas korv och potatis, litauernas sallader, mina pannkakor och inte minst den estniska tjejens underliga matlådor. Det var nästan så att dörren bågnade och det lilla kylskåpet fick kämpa ännu mer för att försöka hålla våra varor kalla i den hetaste augusti på länge.

Efter några dagar började maktkampen om kylutrymmet. Vems varor var viktigast? Behöver ägg verkligen ta upp plats i kylskåpet? I smyg flyttades saker ut för att ge plats för någonting annat, vilket ledde till sura miner och mycket tysta frukoststunder i det gemensamma köket.

Tillslut fick tyskarna nog och kallade till möte – kylskåpskrisen måste lösas. Den kvällen över en stor kanna svart te lärde vi oss alla långt mer om vad europeisk samverkan verkligen innebär, än någon kurs någonsin skulle kunna göra.

Vi lärde oss att länder har traditioner och sedvänjor som ibland skiljer sig åt och som gör att det som är normalt för den ene, inte alls är det för den andre, och vad det i sin tur betyder för gemensam problemlösning. För mig är det självklart att ägg ska förvaras kallt, med andra ord i kylskåp. Så har vi alltid gjort hemma. Men för litauerna var detta en gåta. Ägg ska ätas upp, inte sparas i vecka efter vecka. Om de äts upp finns de inte och behöver således ingen plats i kylskåpet.

Vi lärde oss lyssna, väga våra val och uppskatta våra olikheter för att slutligen kunna njuta av resultatet. När klockan närmare sig midnatt och teet hade värmts på både en och två gånger kom vi fram till att skapa matlag. Min receptbok fylldes av nya smakkombinationer, jag åt min första knödel och fick vänner för livet.

Europeiskt samverkan är inte så dumt ändå.

 

Posted in EU, Lettland, Samverkan, Storytelling | Leave a comment

Swedish Greys - a WordPress theme from Nordic Themepark.

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: