Tag archives for Projekt

Mosnörderi kan vara en lisa för själen

http://grandprix63.blogspot.se/2012/04/kalvhagen-i-lindesberg.html

Resan som började i Stockholm, en kall höstmorgon, är snart till ända. Snart är de framme i Torsby och snart når den första plastgaffeln med mos smaklökarna hos de förväntansfulla resenärerna. Hur ska det smaka? Kommer det vara lika bra som de förställt sig? Men först är det dags för en avslutningsfest med likasinnade. Ni har säker alla varit på en och annan avslutningskonferens. Rader av workshops, resultatmatriser och mingel på mingel i dagarna två.

Vårt gäng hade ett kort stopp i Karlskoga och stötte då ihop med ett gäng raggare och ganska snabbt hade mos kommit på tal. Det ena ledde till det andra och helt plötsligt hade de planerat in en festlighet tillsammans. De här mosgillarna, de likasinnade, hörde hemma i Sunne, enstaka mil från Torsby, så det bestämdes att festen skulle hållas där.

Att träffa likasinnade är ibland en lisa för själen och både genom att se fram emot festligheterna och möjligheterna till timmar av mosnörderi gjorde att sällskapet blev på gott humör. Resan blev med en mer betydelsefull och en tydligare del av ett sammanhang.

Så se till att träffa likasinnade i samma utsträckning som ni träffar tvivlare. Det håller er glada och utmanade till att göra er bästa.

Nästa.

Torget i Torsby.

Posted in Projekt, Projektutveckling, Resor, Storytelling | Leave a comment

Att resa tillsammans med andra

Ibland blir det inte som det först var tänkt. Vi skulle redan ha kommit fram till målet för resan men livet kom emellan. Som det ska. Ett kort stopp för återhämtning och några baljor te senare är nu är jag tillbaka för att lotsa er vidare. För vi ska nå Torsby innan snön gör marken vit och innan gatorna i centrum fylls av trikåklädda skidåkare med tunnelseende. Det lovar jag er.

Hur var det nu? Visst hade vi tackat oss själva för att vi hade lagt de där timmarna på att få fram en ordentlig riskanalys den där sensommardagen då alla andra verkade sluta tidigare än er för att skynda hem till grillen och det förmarinerade köttet? Den riskanalys som gjorde att den annalkande krisen avvärjdes med några extra varv i rondellen och räddade ert projekt.

Bra, då drar vi vidare.

Om ni inte reflekterat över det innan så blev krisen i rondellen en viktig påminnelse om att ni reser tillsammans med andra. Att ni ju har valt att resa tillsammans med andra. Att varje mil ni tillryggalägger tillsammans görs i gemenskap. Att varje val som ska göras under resans gång ska ske i samförstånd. Att varje mål ni når och de effekter som er resa för med sig delas av er allihop. Att er allians är er samlade styrka.

Men som alla allianser så kommer den också att sättas på prov, flera gånger, under resans alla mil. Som till exempel när den majestätiska Kungsängsbron skymtar utanför bilfönstret och er medpassagerare får svindel inför uppgiften att nå Torsby och genast vill ringa hem och kolla om det verkligen var en så bra idé att sätta sig i en bil mot Torsby med er andra. Eller när anrika golfklubben Bro Hof närmare sig på vänster sida och en av era medresenärer lockas av andra spännande rundor än de som komma skall under er gemensamma resa, ja då är det dags att påminna hela sällskapet om kärna till varför ni gett er ut tillsammans och vad ni har åtagit er att gemensamt slutföra.

Rollfördelningen, eller om ni så vill ansvarsfördelningen, mellan er är därför inget som ni ska se lätt på. Den kommer att göra er resa så mycket lättare. Se därför till att snabbt som ögat, gärna innan bilen rullat ut ifrån parkeringen, att ta reda på vad det är som lockar med resan till Torsby hos var och en av er. Då menar jag inte den diskussion som ni hade när ni listade smarta mål och skrev byråkratisk text utan den diskussion som tenderar vara lite mer informell, men o så viktig, och som snarare sker vid kaffeautomaten i korridoren än vid ett konferensbord.

Det handlar om incitamenten till varför just ni ska företa resan tillsammans, för var och en av er. När ni klurat ut vad de är för just den här resan, och diskuterat er fram till att de är rimliga så kan ni använda det när ni fördelar uppgifterna mellan er. Alla kan ju inte hålla i ratten samtidigt. Alla kan inte läsa varsin karta. Alla kan inte ansvara för att ni får de stopp för att sträcka på benen som ni behöver för att komma fram glada till målet vid sjön Frykens norra strand.

Nej, utse en chaufför. Gör någon ansvarig för godiset (det ska ju räcka hela vägen fram, alternativt fyllas på där det utbudet är som bäst), gör någon ansvarig för spellistorna och sätt någon på att se till att ni inte missar den där luriga avfarten i Örebro.

Se till alla får säga sitt om vad de helst vill ansvara för, men handla med allvar. Om man finner ära i sitt uppdrag blir det så mycket bättre. En tydlig rollfördelning skapar trivsel och trivsel gör det så mycket lättare. Se till att ha trevligt medan ni reser, vad ni än gör. Det binder er samman och det som binder er samman som ett team återspeglas också i de resultat som ni når. Win, win, win som de säger i vår bransch.

Anländ nu Örebro som ett mer fulländat team och ta nu er tid att stanna upp. Det är dags för delsummering.

 

 

 

Posted in EU, Nätverk, Projektutveckling, Resor, Samverkan | Leave a comment

Ett par extra varv i rondellen

Kistas torn syns i bilens backspegel, det blev inget stopp, inget extra uttag av pengar. Ni kom vidare och styrde er kosa norrut. Men i ärlighetens namn så var det väl inte fullt så enkelt. Det blev faktiskt ett par extra varv i rondellen innan ni kunde köra vidare.

Tvivel, oro och osäkerhet inför vad ni ska åstadkomma tillsammans kan dyka upp när som helst under resan och drabba även den bäste planeraren. Då är det klokast att stanna upp, lägga en volt och ta några extra varv runt i rondellen för att redan ut oklarheter. Utan att tappa allt för mycket fart.

Problem är till för att lösas. Och det är i dessa lägen som ni har nytta av den där riskanalysen som ni knåpade ihop en onsdagskväll nere i stan, medan höstlöven virvlade utanför caféfönstret. Inte minst av en väl genomförd riskanalys. Det är den som säger er att de extra varven i rondellen är ett måste och vad ni vinner på det. Genom att vila i analysen, vet ni att det inte finns någon anledning till panik, varven utgör istället en del av resan, en del av mödan som kommer göra det hela värt det i slutet när ni står där och blickar ut över frykens norra ände med den rykande korvbrickan i handen.

Inget projekt är starkare än sin svagaste riskanalys, eller nått. Genom riskanalysen kan ni inte bara vårda er vänskap, er allians i bilen, utan även vårda er idé. Det är där ni listat alla tänkbara hinder som ni kan stöta på på er resa och redan innan ni gett er av bestämt vem som bär ansvaret för att lösa dem, en efter en.

På vår resa till Torsby finns det ett antal uppenbara hinder, lockelser, och klurigheter. De listar man ganska snabbt. Men de oväntade hindren kanske man behöver en extra påfyllning av tekannan för att kunna spåna fram. Så att även de kan tas med i beräkningarna. De extra tebladen kommer att vara värt det. För er idé, er resa ska ju bli verklighet.

Det är den värd. Det är ni värda.

Ta de extra varven i rondellen om ni känner att ni måste.

Men kom ihåg att inte släppa på gasen. Det är framåt ni ska.

Eller hur?

Fortsätt mot Torsby.

Posted in Nätverk, Projekt, Projektutveckling, Resor, Samverkan | Leave a comment

Håll i hatten, nu far vi

Syfte, kortsiktiga mål, övergripande mål, risker, förväntade kostnader, uppföljning, mätbara mål, relevanta mål, resultat, effekter, extern kommunikation, nyskapande aktiviteter – visst känner du igen dem. Begrepp som kan få vilken god idé som helst att förtvina. Men tro mig, det handlar bara hur om vi väljer att förhålla oss till dem.

Genom att ta er med på en resa från Stockholm till korvkioskmosets mecka Torsby tänkte jag ge er ett alternativt sätt att se på ert projekt och på alla de där begreppen. Ett sätt som förhoppningsvis ger ert projekt en starkare koppling till verkligheten och som kan få er att ha lite roligare under tiden ni befinner er i ert projekt. (Även om projektarbete i sig redan är skojigt.) Så nu far vi.

Håll i hatten i höstvindarna.

Nu drar vi västerut.

Stötdämparna knarrar lite när väskorna lastas i. Hm, ska det verkligen låta så? Nåja. De är ju ganska tunga. Bättre för mycket bagage än för lite, eller hur?

Vindrutetorkarna sveper bort nattens dagg från rutan. Det är kyligt men trängseln i bilen gör att ni snart får upp värmen. Och vem kan frysa en dag som denna. Det är ju dags att äntligen ge sig iväg på den sedan länge planerade resan mot Torsby. Den där plötsliga idén från syltkoket har nu blivit verklig och månader av förberedelser är till ändå. Nu är det bara att ge sig iväg.

Och se nu till att komma iväg. Målet finns ju därute. Packa inte om i hopp om att minska knarret. Rulla istället ut från parkeringen. För visst är det så att inte alla vågar låta sig svepas med i sitt projekt. Många projekt kommer faktiskt aldrig loss från det papper som de skrevs ned på, på grund av osäkerhet inför om man har fått med allt. Låt bilen rulla ned från backen och ut på E18.

Motstå även frestelsen att stanna redan i Spånga och hälsa på en vän som ni tror också kan vara intresserad av Torsby. Ni vet ju att de vänner som ni har med er är bra. Krångla inte till det med att bjuda in en annan. Ta er istället tid att lära känna ert resesällskap. Vad ser de fram emot mest under resan? Vilka stopp tycker de är allra viktigast? Vem vet, ni kanske finner att en av er tycker att ni borde rest för länge sedan och att nån annan fortfarande är tveksam till om målet verkligen är Torsby. Ovärderlig information för er fortsatta resa mot målet.

Och stanna inte till i Kista för ytterligare uttag av pengar. Även om det är lockande. Lita på er reskassa och att ni har räknat rätt. Klurar istället ut hur ni ska hushålla med de medel som ni har och fortsätt E18 framåt. Fokusera!

För resans första del handlar till stor del om att lita på sin resplan och att behålla fokus. Men också om att njuta. Att njuta av att ni är på väg. Er idé rullar faktiskt. Ni gjorde det.

Ni kom iväg.

Ni vågade.

Idén har lämnat pappret.

Norr om Kista.

 

Bild: Therese Mithander

Posted in Nätverk, Projekt, Projektutveckling, Resor | 2 Comments

Att resa tillsammans med sitt projekt

Det är svårt att innan det händer veta vad som kickar igång det hela. Det kan vara lukten av trycksvärta från morgontidningen på köksbordet, en plötslig tanken under ett löppass i närmaste skog eller när du står lutad över en gryta med kokande hallonsylt. Men vi vet alla när en alldeles briljant idé har landat i våra tankar och inom loppet av några sekunder fyllt upp hela vår tankeverksamhet med nyhetens behag.

Hjärtat slår lite snabbare och leendet hos de som fått en god idé är svårt att missa.

Varse sig det handlar om att du plötsligt vet vad det är som saknas i den där bolognesen som inte blev som du tänkt dig i söndags (Ja, jag vet, det blir mycket mat nu. Men jag kommer snart till min poäng) eller om du har lyckats lista ut hur vi ska komma åt problemet med övergödningen av Östersjön så sprider sig snabbt en lyckokänsla i kroppen och det börjar klia i fingrarna. Tangentbordet är för segt och stavelfelen är fler än vanligt för det viktigaste nu är att det går undan, att du får berätta om idén innan den flyr sin kos lika snabbt som den dök upp.

När du väl har gjort en snabb skiss, knackat ned huvuddragen i Times New Roman och ringt en vän som lika begeistrat som du snabbt börjar rabbla strategiska val och möjliga vägar framåt, då vet du att ni är på väg.

På väg mot ett nytt äventyr.

På väg ut på en ny resa.

Så för er som någon gång stått där med tummade biljetter i handen och med ett omisskännlig pirr i magen, för er kommer här en berättelse om en resa som jag vill att ni följer med på.

Och för er som slitit ert hår under sena kvällar framför ett tomt word-dokument i jakten på svaret på frågan vad det är som kan ses som hot mot ert projekt och vänt er till Google när de där mystiska delmålen som alla finansieringsinstitut vill att ni beskriver, inte automatiskt dyker upp, denna berättelse är till er.

Att resa tillsammans med sitt projekt..

..skiljer sig inte från andra resor. Ni ska ta er från en punkt till en annan och ha skoj under tiden. Och likt andra resor så bör ni stanna till då och då och njuta av utsikten där ni är just nu. Klappa varandra på axeln och le nöjt åt att ni kommit så här långt och att ni får förmånen att vara med om någonting nytt som får er och er organisation att växa och utvecklas. Se er omkring och över en god bit mat småprata om de där mindre bra valen ni gjorde i Västerås och se framåt mot nya utmaningar med värdefull erfarenhet i bagaget.

Men låt oss börja från början.

Följ med mig under veckan då jag ska ta er på en resa från vår huvudstad, Stockholm, till de värmländska skogarnas Torsby.

Ett helt vanligt projekt.

En helt vanlig resa.

I morgon far vi.

Foto: Therese Mithander

Posted in EU, Projekt, Projektutveckling, Resor | Leave a comment

Vart hamnar din mat?

Vart hamnar din mat?

Det allra trendigaste inom matkulturen just nu kan nog anses var härodlat. Aldrig har så många tak och terrasser i världens rika huvudstäder täckts med så mycket odlingsbar jord. Restauranger sätter upp sina egna odlingar och serverar vad jorden ger dem, det är ekologiskt och odlat nära tallriken.

Men samtidigt så har aldrig har så många soptunnor som nu fyllts med fullt ätbar mat. Matsvinnet verkar inte ha några gränser och snedvridningen i vad som odlas och vad som efterfrågas är fortsatt stor.

Det kanske är dags att tag i de delar av vår matkedja som ligger bortom ekologiska odlingar, övergödningar och utsläpp. Min förhoppning är att vi får se fler spännande projekt framöver som tar sig an svinnet.

Så gnugga geniknölarna och kavla upp skjortärmarna. Det finns mycket att stå i.

Posted in EU, Projekt, Trender | Leave a comment

Swedish Greys - a WordPress theme from Nordic Themepark.

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: